Detta är nog min miljonte blogg.
Jag startar nya hela tiden, men orkar inte underhålla dem. När jag inte orkar mer tar jag bort dem, och när jag känner för att skriva startar jag en ny. Jag tror inte ens att någon läser mina bloggar, det är ju ingen som vet om dem.

Imorgon har jag och Frank varit tillsammans i 2 ½ år. Han är min första riktiga pojkvän, och med all sannolikhet min sista. ;P Har aldrig känt mig så trygg och avslappnad med en människa innan, förutom min familj, men där måste jag ändå upprätthålla en viss fasad. Frank är den enda som ser HELA mig, inklusive all skit och jävelskap som finns inom mig, tvångstankarna, ångesten och depressionerna.. Och ändå stannar han. Min beundran och kärlek inför denna man kan inte beskrivas i ord.

Sitter och slötittar på tv, vilket jag har gjort hela dagen. Har ingen bra period i mitt liv just nu, men som man säger, är man på botten finns det bara en väg - upp!
Usch, så hurtigt.

Imorgon blir det ännu en ensam skitdag med tv:n, sen på kvällen blir det bio med vänner.
Dessutom är det Franks sista dag på jobbet imorgon innan semestern, så jag hoppas på en glad period de närmsta veckorna, där vi får umgås mycket, bara han och jag. Inte hela tiden dock, kompisar ska man ju träffa också, en resa till liseberg ska det bli, och kanske till och med en tripp till Stockholm. :)

Ciao.